Welcome to my blog on Quality, elearning, OER, OEP, OEC, and user generated content (UGC)


The posts in my blog will be both in English and Swedish.
Blogposterna kommer att vara både på svenska och engelska.

Friday, March 14, 2014

Spring Blog Festival 2014


The Spring Blog Festival (SBF) is 3-day blog festival showcasing bloggers, their work, and valuable tips for blogging for reflective practice or with students. This event takes place online on WizIQ, on March 14-16, 2014.  Highlights include: Why blog?, background to blogging, famous bloggers, getting started, and best practices and challenges involved in blogging.


Around 40 bloggers worldwide are contributing during the three days. The event is running on WizIQ. Themes that will be covered during ths Spring Blog Festival are:
  •  Help to help
  • Blogging as such
  • Knowledge building
  • MIcro blogging
  • What can yoy say in 140 signs
  • Reasons for blogging
  • Reflections
  • Teachers perspectives 
  • Interactivity
  • Challenges
  • Teamwork
  • Collaboration
  • Experiences
  • Fun

My own session is scheduled to the 14th March 2014, at 11pm  CET, and will focus on Reasons for blogging. In my presentation I will focus on questions on blogging like:  WHY, WHEN, WHAT and HOW





Anyone looking to learn more about blogging in education should check out the FREE 3-day spring blog festival  this week! Thanks to teh organizers for this exciting global event on bogging, I am sure we got a lot of new perspectives and will learn a lot!


Thursday, March 6, 2014

Open Education Week 2014, 10th -15th March. The Swedish initiative - OERSweden




http://www.openeducationweek.org///www.openeducationweek.org/


This blogpost is to dissiminate and discuss about the Swedish initiative OERSweden


Open Educational Resources (OERs) are any type of educational materials that are in the public domain or introduced with an open license. The nature of these open materials means that anyone can legally and freely copy, use, adapt and re-share them. OERs range from textbooks to curricula, syllabi, lecture notes, assignments, tests, projects, audio, video and animation (UNESCO).


The OER movement originated from developments in open and distance learning (ODL) and in the wider context of a culture of open knowledge, open source, free sharing and peer collaboration, which emerged in the late 20th century. 

Open Educational Resources (OER) are discussed widely on a global, European and even Nordic level. The UNESCO OER Declaration shows the importance of Open Educational Resources and gives recommendations to governments and institutions around the globe. The European Union launched in autumn 2013 a large-scale initiative on Opening Up Education. These developments have been the starting point for a Nordic initiative in promoting and utilizing OER in the Nordic countries with a focus on creating a strong base for OER and Open Educational Practices (OEP) amongst the Nordic countries and in the Nordic region, also with a global outreach in mind. The Nordic countries have a potential to become a forerunner in OEP and the use of OER in Europe.

The idea of open educational resources (OER) has numerous working definitions. Often cited is the William and Flora Hewlett Foundation which defines OER as: "teaching, learning, and research resources that reside in the public domain or have been released under an intellectual property license that permits their free use and re-purposing by others. Open educational resources include full courses, course materials, modules, textbooks, streaming videos, tests, software, and any other tools, materials, or techniques used to support access to knowledge". The Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) defines OER as: "digitised materials offered freely and openly for educators, students, and self-learners to use and reuse for teaching, learning, and research. OER includes learning content, software tools to develop, use, and distribute content, and implementation resources such as open licences". This is the definition cited by Wikipedia's sister project, Wikiversity. By way of comparison, the Commonwealth of Learning has adopted the widest definition of Open Educational Resources (OER) as ‘materials offered freely and openly to use and adapt for teaching, learning, development and research. The WikiEducator project suggests that OER refers to educational resources (lesson plans, quizzes, syllabi, instructional modules, simulations, etc.) that are freely available for use, reuse, adaptation, and sharing. 



During 2012/2013 a project was implemented on OER in Sweden open opportunities for learning,
the project is now called OER Sweden, funded by The Internet Infrastructure Foundation Internet Infrastructure in Sweden .SE . The project was coordinated by the University of Karlstad. Overall nine universities in Sweden attended .

 www.oersweden.se



One of the aims was to promote general awareness of the issues of OER (Open Educational Practice), open sharing cultures and practices. For participating institutions, the aim was also to develop a form of collaboration with efficient support to foster an open dialogue on the Internet. The project built further on a previous project on OER resources for learning funded by the Royal Library .

Anchoring in research / practice: OER are teaching resources over the Internet, which are freely available, to be freely used , processed and disseminated, often totally unlimited. An open digital learning resource has an indication, or copyright license, showing the conditions under which it may be used, copied, processed and disseminated. Creative Commons is currently the most common license type.

The project conducted a dozen open webinars and thirty shorter virtual networking meetings for planning and monitoring. The Webinars covered preferably about what OER is, how digital materials may be reused, but also to the digital library and metadata and standards. Two webinars were held in English with invited international guests; Open education - global challenges and OER - a question of quality. Each webinar followed a structure which subsequently was revised and refined .


The Webinars was conducted with nearly 1,200 participants. The recordings from webinars has also been seen by over 4000 people. The project website has had around 8000 visitors who came in
contact with the project through over 200 linkages from other sources.


The project's shape contributed to increasing the quality and efficiency of interaction. The project experience can be described in four areas. These are : virtual project organization, implementation
of webinars, continuous evaluation and improvement, and technical aspects
.

The OER movement international and in Europe is very strong. Initiatives eg UNESCO 2012 Paris OER Declaration , OER Africa and the EU Commissionens Opening Up Education in 2013. The project and website www.OERSweden.se initiated to promote and raise awareness of OER in Sweden and OERSweden has spread well in the NordicOER project  and in the Baltic, BoldicOER
www.boldic.org . Both financed with funds from the Nordic Council of Ministers. The presentation will thus put OER in Sweden in a broader international context.


Aim of contribution
This suggestion for the Open Educational Week 2014 will focus on implementation and use of OER in small languages and cultures (like the Nordic), as most OERs are in English and within an English influenced contex

 

We also like to discuss webinars as a form for networking and democracy and for learning, contribution

Target group and focus

Everyone interested in OERs and opening up education, policy questions, implementation issues, possibilities and limitations, webinars

Language is English


Points and questions to be discussed during the  OEW
Possibilities and limitations with use and implementation of OER in small cultures and languages?
Are OERs culture and language dependent?
Adaptability of OERs?
Resusability issues?
Context dependency?
To learn from experiences from others?

Webinars as a form for networking, learning, and increased democracy

Open Education Week 2014, 10th -15th March- the NordicOER Community


http://www.openeducationweek.org/ 


This blogpost is to dissiminate and discuss about the Nordic OER Alliance.

The OER movement originated from developments in open and distance learning (ODL) and in the wider context of a culture of open knowledge, open source, free sharing and peer collaboration, which emerged in the late 20th century.

The idea of open educational resources (OER) has numerous working definitions. Often cited is the William and Flora Hewlett Foundation which defines OER as: "teaching, learning, and research resources that reside in the public domain or have been released under an intellectual property license that permits their free use and re-purposing by others. Open educational resources include full courses, course materials, modules, textbooks, streaming videos, tests, software, and any other tools, materials, or techniques used to support access to knowledge". The Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) defines OER as: "digitised materials offered freely and openly for educators, students, and self-learners to use and reuse for teaching, learning, and research. OER includes learning content, software tools to develop, use, and distribute content, and implementation resources such as open licences". This is the definition cited by Wikipedia's sister project, Wikiversity. By way of comparison, the Commonwealth of Learning has adopted the widest definition of Open Educational Resources (OER) as ‘materials offered freely and openly to use and adapt for teaching, learning, development and research. The WikiEducator project suggests that OER refers to educational resources (lesson plans, quizzes, syllabi, instructional modules, simulations, etc.) that are freely available for use, reuse, adaptation, and sharing. 


Open Educational Resources (OER) are discussed widely on a global, European and even Nordic level. The UNESCO OER Declaration shows the importance of Open Educational Resources and gives recommendations to
governments and institutions around the globe. The European Union launched in autumn 2013 a large-scale initiative on Opening Up Education. These developments have been the starting point for a Nordic initiative in promoting and utilizing OER in the Nordic countries with a focus on creating a strong base for OER and Open Educational Practices (OEP) amongst the Nordic countries and in the Nordic region, also with a global outreach in mind. The Nordic countries have a potential to become a forerunner in OEP and the use of OER in Europe.


nordic_forest



The Nordic countries share many values related to education and technology development and use. The political and governmental institutions are quite similar; and there is a tradition of cooperation, exchange of knowledge and solutions between the countries. To focus on a relatively homogeneous region, which shares many basic values allows building knowledge and coming up with specific recommendations that can be useful for policy makers at different levels, be implemented in policies and practice, and used to form new co-operations. OER could potentially be a change and an innovation agent in schools, as well as in universities, vocational and adult education. Having OER as a scope allows using one strong prism to reflect crossroads the educational system has to navigate in the Nordic countries.

This Nordic OER initiative financed by the Nordic Council of Ministers aims to work for awareness, knowledge building, networking and creating an arena for dissemination of OER and openness in education. The foundation for the project is to establish a ground for Nordic and global collaboration. Open approaches are widely used in the Nordic
countries, but there is a lack of awareness about OER and no policies are in place. Furthermore, there are few Nordic collaborative projects in this area and a lack of global collaboration. A position paper has been agreed among the Nordic partners where goals, objectives, actions, recommendations and barriers are stated. More exactly the project will aim for:


* Awareness building
* Create a Nordic network
* Explore, transformative capacity, innovation potentials, cost efficiency and quality, open and flexible learning opportunities
* Help institutions positioning OER in their strategies
* Cross border and cross cultural collaboration
* Good practice, policy building and implementation
* Small languages and cultures
* Collaboration with the Boldic OER project, an OER project in the Baltic countries also financed by the Nordic Council of Ministers.


Furthermore the project strategically will work for establishing the Nordic OER Community of individuals representing stakeholders and institutions. This Community is aiming to support uptake, adoption and collaboration around OER and to contribute to a strong OER movement within the Nordic countries with an outreach globally.
www.nordicoer.org

 

Aim of contribution
The suggestion for the Open Educational Week 2014 is to talk about the NordicOER Alliance and to discuss the use and implementation of OERs in smaller cultures and languages, as most OERs are in English and within an English influenced context.

Target group and focus

Everyone interested in OER, policy questions, implementation issues, possibilities and limitations

Language is English


Points and questions to be discussed during the  OEW
What about possibilities and limitations with use and implementation of OER in small languages?
Are OERs culture and language dependent?
Adaptability of OERs?
Resusability issues?
Context dependency?
To learn from experiences from others?
Regional development (like in the Nordic countries) of policies and strategies, any experiences to learn from?

Wednesday, February 19, 2014

The Second Europeen eMOOC Stakeholder Summit 2014 i Lausanne 10-12 Februari 2014



 

Den andra Europeiska eMOOC Stakeholder Summit 2014, hölls den 10-12 Februari 2014 i Lausanne, som ligger vid stranden av den vackra Lac Léman, Schweiz. Värd för konferensen var École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL)och P.A.U. Education. Konferensens syfte var att ge en möjlighet att samla europeiska aktörer som är inblandade i de storskaliga öppna nätkurserna, MOOCs, från beslutsfattare till praktiker till forskare. Konferensen syftade också till att utveckla synergier mellan europeiska universitet kring teman som bedömning, MOOC ackreditering, plattformar, interoperabilitet och gemensamma forskningsinitiativ. Konferensen är en uppföljning av MOOC Summit 2013.  En tredje konferens planeras 2015 i Mons , Belgien .


Konferensen hölls i den spektakulära Rolex  Learning Centre byggnaden.

 

The Rolex Learning Center byggt på Campus EPFL Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne,  med design av den internationllt  berömda japanska arkitetoniska  stilen SANAA, är ett laboratorium för lärande och ett bibliotek med över 500,000 volymer. Det är också en internationell kultursamlingsplats för EPEL och är öppen både för studenter och allmänheten. Utbredd över drygt 20 000 kvadratmeter, ger det möjlighet för  nätverkande, service, bibliotek och informationssökande, sociala utrymmen för studier och gemenskap, restauranger, kafeér och även med en fantastisk utemiljö.The Rolex Learning Center är i högsta grad och på alla sätt en innovativ byggnad med varsamma sluttningar och terasser, böljande runt en  rad av  uteplatser, med nästan osynligt stöd för sina komplexa böjda tak, för vilket krävs helt nya konstruktionsmetoder.

“The Rolex Learning Center,” Patrick Aebischer, President of EPFL, said, “exemplifies our university as a place where traditional boundaries between disciplines are broken down, where mathematicians and engineers meet with neuroscientists and microtechnicians to envision new technologies that improve lives. We invite the public into this space to convey the message that working in science is working for the advancement of society.”"


Konferensen varade i två och en halv dag. Enligt uppgift deltog 450 delegater, även med deltagare från länder utanför Europa var representerade.  Konferensen inleddes med en Master klass om vad MOOCs är och inte är, samt pedagogiska aspekter på MOOCs. I programmet annonserades hela konferensinnehållet som;
  • What is a MOOC?
  • How does it work?
  • Why offer a MOOC?
  • What is the MOOC-hype about?
  • Are there downsides?
  • Which players and business models are around?
  • How to plan, produce and run a MOOC?
Fyra spår var genomgående under konferensdagarna:
  • erfarenheter med MOOCs 
  • forskning om MOOCs.  
  • policy frågor och 
  • affärsmodeller för MOOCs
För att få en känsla och smak av konferensens gemytliga atmosfär.och för att få djupare uppfattning om av vad som diskuterades på konferensen hänvisas till konferensens hemsida och proceedings, eller att söka i Twitterflödet på  # emoocs201. I pauserna kunde man ta del av pågående MOOC projekt och utställningar, tex som här,en interaktiv yta för samverkan


 
 


Bland key notes kan nämnas:

 

 

Xavier Prats Monné, Deputy Director-General for Education and Culture, European Commission. What is the offer for MOOC development in the new Erasmus Programme.

Simon Nelson, CEO at Futurelearn ltd. On FutureLearn.

Patrick Aebischer, President of EPFL, 20 MOOCs later- what have we learned ?

Juan Pelegrín, Principal Administrator at the "Inclusion, Skills and Youth" Unit, DG CONNECT, European Commission. H2020 Technologies and human learning. Taking learning technologies forward.

Fred Mulder, UNESCO Chair in OER at OUNL / Leader OpenupEd MOOCs initiative EADTU. MOOCs in the European OpeningUp Education Context.
Frank Buytendijk, Research VP, Information Innovation, Gartner. The Business of big data.

Carolina Jeux, CEO at Telefónica Learning Services. Telefonica visions, lessons learned in Spain and LAtin America.

Debra Humphris, Vice Provost Education. MOOCs an alternative perspective.

I samband med konferensens  öppnande argumenterade konferens ordförande Pierre Dillenbourg att vi bör inte ställa frågan "what can MOOCs do" men däremot snarare "what should MOOCs do".
 
Konferensen var mycket intressant på många sätt. Xavier Prats - Monne, biträdande generaldirektör för utbildning och kultur, Europeiska kommissionen , Belgien argumenterade för att utbildning genomgår en enastående omfattande utveckling.  Kännetecknande för denna  utveckling är att vi är i en situation där det inte finns några traditioner och att vi inte vet hur det påverkar eller kommer att påverka ( högre ) utbildning . Han noterade att man sagt så tidigare också, men den här gången ÄR det annorlunda . MOOC visar oss dessutom betydelsen och inflytandet av IKT, MIK (Media och kommunikation) och den ökade digitaliseringen, samt dess konsekvenser för utbildning. Universitetens roll kommer att förändras då kunskap numera sprids i komplexa nätverk, och universiteten förlorar sittcertifieringsmonopol. 

Andrew Ng en av grundarna, tillsammans med Daphne Koller, av Coursera  menade att  den nuvarande utbildningsmodellen är föråldrad. Att de flesta av oss tar fyra års högskoleutbildning och sedan jobbar i 40 år, oftast inom samma område, är bakåtsträvande. Vanligt idag är istället att många byter inriktning i 7 års cykler. MOOCs ger möjlighet till livslångt lärande, vilket
bekräftas av det faktum att många av dem som genomför en MOOC redan har en examen. MOOCs ger  också möjlighet till innovation. Ng menade att Courseras certifikat börjar bli efterfrågade på arbetsmarknaden och att arbetsgivarna numera rekommenderar MOOC kurser.  Fler och fler berättelser om hur MOOCs förändrat människors liv och arbetsvillkor börjar också dyka upp. Ett  exempel presenterades på konferensen av Arnab Banik, Coursera, från Bangladesh. Idag styrs utbildning mer av erbjudande än av efterfrågan.  Utvecklingen och utbredningen av MOOCs innebär naturligtvis inte att högskoleutbildning dör, men däremot innebär det att affärsmodellerna för högre utbildning förändras och måste så göras. Liknande exempel vittnar musik branchen om  sedan länge, och även inom TV ses den utvecklingen, tex Netflix. 
Det talas mycket om den klart låga genomströmningen i MOOCs, siffrorna varierar från 1 % till 35 %. Men vid närmare granskning är de som registrerar sig för signatur spår / certificat upp till 90 %. MOOCs har kritiserats för brist på " personlig touch ". Detta har nu uppmärksammats av  plattformskoncernerna genom att  studiecirklar etableras och co-lokaliserade meet -ups arrangeras  runt om i världen. I samband med dessa, används också synkron bildskärm, vilket gör deltagande möjligt även för dem som av olika skäl inte kan vara fysiskt närvarande. Quizzar integreras också i ökad omfattning i videoinspelningarna. Detta utmanar den traditionella tegel och murbruk tänkande inom utbildningen och den linjärt strömlinjeformade kursmoduldesignen som idag är vanligast. Konferensen uppmärksammade också frågan om upphovsrätt. edX tex äger inget utan de har bara tillåtelse att distribuera materialet. De uppmuntrar de som publicera innehåll på deras plattform att publicera innehållet med CC-licens, men de betonar att det är leverantören som bestämmer. 

Alla de stora MOOC plattformsgivarna var så klart på plats, som Coursera , edX, FutureLearn (UK), Iversity (Tyskland) och det spanska MiríadaX. De deltog både som keynote, på paneldebatter, samt i partnermöten, vilket även var en del i programmet, med speciell tid avsatt härför. Däremellan förekom förstås även informella möten.  Tilläggas kan att Coursera även var sponsor, tillsammans med bla OpenUpEd och P.A.U. Education.


Hela den norska MOOC kommittén, MOOC Utvalget  deltog i konferensen för få "the state of the art" och att få inspiration till den slutrapport som ska lämnas in i juni 2014.Mer om MOOC utvalgets erfarenheter från konferensen kan läsas på June Breiviks blog Tanker.



.  







June Breivik, MOOC Utvalget och Andrew Ng, Coursera. Foto Ebba Ossiannilsson

Två talare deltog från Sverige Professor Jan - Olov Höög, dekanus för utbildning, Karolinska Institutet och Dr. Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet. De talade båda på policy spåret.
Jan - Olov Höög medverkade under temat "joining the MOOCs conversation: partnerships, Networks and Alliances from a multi-level governance perspective. Ebba Ossiannilsson medverkade under temat accreditation policies, certification and quality assurance in MOOCs.
 
Mitt inlägg inleddes med:
"Quality is in the Eyes  of the be lover What does personalization really mean when it comes to quality"

EU kommissionens initiativ för att främja innovation och digital kompetens inom utbildningen Opening up Education utgjorde så bakgrund till inlägget nämligen  den genomgripande innebörden av att öppna upp utbildning 

... opening up means bringing the digital revolution into education. Digital technologies allow all individuals to learn, anywhere, anytime, through any device, with the support of anyone.

För att öppna upp betonas också i initiativet att högre utbildning ska/bör:
  • review their organisational strategies
  • exploit the potential of Massive Open Online Courses (MOOCs)
  • stimulate innovative learning practices such as blended learning
  • equip teachers with high digital competences
  • equip learners with digital skills
  • think about how to validate and recognise learner’s achievements in online education
  • make high quality Open Education Resources  (OER) visible and accessible


OpenUpEd, utvecklat av EADTU i samarbete med EU och Opening Up, och dess kvalitets features diskuterades därefter:
Öppenhet för individerna
Digital öppenhet
Individcentrerad
Självständigt lärande
Media supportat lärande
Kvalitet i fokus
Diversitet
 
Därefter diskuterades EFQUEL MOOC Quality projektet och de sju områden som behöver för beaktas för kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling för MOOCs:  


  • Massive target group (storskalighet, obestämda  heterogena grupper)
  • Mixing groups (heterogena grupper)
  • Learning across contexts (lärande i olika kontexter)
  • Support self-organization (självreglerat lärande)
  • Declare whats in it (innehåll och struktur deklaration)
  • Peer to peer pedagogy (kamrat pedagogik)
  • MOOCs support choice based learning (stödjer individualiserat och självbestämt lärande)
 

Avslutningsvis i inlägget diskuterades:
"•Quality indicators and methods to describe, measure and evaluate quality for open education, OER and MOOCs

New and innovative quality models, methodologies, standards and approaches for e-learning and open education

Required competences by institutions as well as by learners for designing, practicing and improving open learning with high quality

Methodologies for and experience of recognition of open learning in formal education and training

Certification of e-learning and open education in institutions, programs and courses Integrated innovation and quality approaches

Global aspects of high-quality Open Education"


MOOCs kan dra nytta av 30 års forskning inom distansutbildning och minst 10 års forskning om nätbaserat lärande. Några avslutande intressanta observationer från konferensen:
MOOCs för företags- och yrkesutbildning
 För närvarande har MOOCs främst utvecklats för högre utbildning och vidareutbildning. Det är dock av stort intresse även för företags-och yrkesutbildningsmarknaden. Flera initiativ utvecklar MOOCs för företagskunder (COOCs) och yrkesutbildning (VOOC) t.ex. kundutbildning. Öppna  frågor som diskuterades var: Kan MOOCs användas för att lära fysiska färdigheter , till exempel yrkes skicklighet , sport? Om företagen gör sina egna tester och träning , vad universiteten fortfarande behövs för?
 MOOC användare
Det är mestadels deltagaer från västvärlden och likasåmestadels personer som redan har en högre utbildningsnivå (master eller högre). MOOC kan ses som en form av vidareutbildning (men inte grundutbildning). Ses MOOCs i utvecklingsländer som en form av kulturell kolonialism eller en demokratisering av utbildning? Hur kan MOOCs främja nya former av pedagogik istället för att vara glorifierade video föreläsningar?Innovation
MOOCsÄr xMOOCs faktiskt olika från befintliga eLearning plattformar (förutom de större antalet användare)? [Siemens och Downes ' cMOOCs differentierade sig genom sin connectivist pedagogik , men hur xMOOCs ?] . Förslag: Gå bortom universitetet - terminen som default modell - > Trend mot kortare kurser (eftersom människor inte har mycket tid) .Konferenspresentationerna erbjöd en uppsjö av nya termer: SPOC, SOOCs och BOOCs (små och stora öppna online- kurser (Är en MOOC med färre deltagare fortfarande en MOOC), COOCs, (MOOCs för företagens utbildning), VOOCs (MOOCs för yrkesutbildning), pMOOCs ? (projektbaserade MOOCS), DOCC (öppen samarbets kurs, baserat på speciellt tema), etc. etc.listan kan göras väldigt lång.Bedömning  
Hur kan framgång mätas i MOOCs ? Ett exempel från Proversity (UK): För att förbereda arbetssökande med jobb specifika kunskaper, sökande tar en MOOC och går sedan igenom en bedömning där de har att tillämpa kunskaperna i jobbspecifika scenarier. Om de gav bra resultat, går de vidare till en online anställningsintervju processen. Peer review vs inbördes utvärdering.Certifiering / Ackreditering 
Det behövs nya former av certifiering och accreditering. Spelifiering av utbildning och utdelande av sk. märken. För närvarande krditerar få universitet eller arbetsgivare MOOCs, men vissa tillåter att komplettera med campus kurser för att få poäng. Vissa (få) arbetsgivare erkänner MOOC certifikat på CV. Trenden går mot certifiering av MOOCs av professionella organisationer (snarare än universitet).

Avhopp

xMOOC företag (som EDX och Courser ) erbjuder " premium track "-modeller , där deltagarna betalar en avgift i förväg för att få tillgång till den slutliga examen och få ett certifikat. Användare i premiumspåret har en genoförandegrad på upp till 70 % (vilket är mycket högre än vanliga MOOC deltagande). Ökningen kan förklaras med ekonomisk motivation för att få valuta för pengarna och ett urval där endast motiverade deltagare är villiga att betala.




   

Images and videos från konferensen kan ses här!

Proceedings

Avslutningsvis kan sägas att MOOCs har tänt en eld som inte så snart slocknar!